underbara barn
Det tyckte inte hon. Hon krånglade omkring, rullade runt satt upp, lade sig ner, satte sig upp igen, klappade mig på huvudet, drog i min näsa och sjöng -aj,aj,aj (klappa lilla magen) ja och så höll hon på, och var på ett strålande humör. Rätt som det var började hon sjunga imse vimse spindel (på heddaspråket) och gjorde alla rörelser. Även om klockan är närmare 23:00 är det svårt att hålla sig för skrattt = uppmuntra barnet i detta läget, hon tyckte det var toppen och körde hela sitt register och busade runt. Fick nästintill tvinga ner henne i liggande ställning för att få henne somna om, som hon tillslut gjorde då hon igentligen var helt slut.
Hon var även ganska lustig när jag och Jake the snake satt i köket och gjorde hans läxa igår så hörde vi Hedda komma kånkandes på något i hallen (hon lät som hon ansträngde sig ordentligt) det var fårskinnfällen hon kom med, den lade hon ut på köksgolvet, gick och hämtade en tutte och sedan sin ena Alfonsbok. efter att hon annordnat allt som hon ville ha det, vände hon sig om, backade så nära pläden hon kunde och kastade sig sedan båkåt så att hon landande med rumpan på pläden, nöjd över sitt verk satte hon sig där och läste Alfons och tyckte att livet var ganska behagligt tror jag. Vi hade het klart underhållning utav henne.
Man kan inte annat än avguda dom små liven
Tror jag de'!